Mediedagarna 2014 – en sammanfattning

Då har det gått en natt och det är läge att fundera över den intensiva dagen i Göteborg på Mediedagarna 2014.

Dagen började med ett seminarium med titeln ”Streamat, rörligt och interaktivt-den nya tidens TV-tittande.” Rörlig bild (video) är ett medium som kommer starkt pÃ¥ Internet och Stina Honkamaa Bergfors. VD United Screens, ser ett 2017 där 69% av innehÃ¥llet pÃ¥ Internet är video. Vi fÃ¥r komma ihÃ¥g att Stina jobbar med Youtube och video i sitt företag och att det naturligtvis präglar synen. Framtiden känns nÃ¥got naiv i sin framställning och man har fastnat i ”allt-är-gratis-pÃ¥-internet” mentaliteten. Internet skall som enda mediet i världen vara självreglerande och fungera som en fri marknad med bara vinnare. Dessvärre tror jag att denna bild av det lyckliga fria internet är en utopi som fastnat i nÃ¥gon föreställning om det borgerliga offentliga rummet a la Habermas. Mänskligheten är inte pÃ¥ en nivÃ¥ där vi alla kan samsas utan att rangordna och att övertrumfa varandra. Det kommer alltid att finnas en önskan om att ha mer än andra, vare sig det gäller information, makt eller resurser. PÃ¥ frÃ¥gan om hur man skyddar sin egna produktion pÃ¥ youtube sÃ¥ blir svaret att vi (UnitedScreens) kan göra det, men det är dÃ¥ förbehÃ¥llet nÃ¥gon som kan tjäna pÃ¥ det. PÃ¥ frÃ¥gan om hur man hanterar produktplaceringar blir svaret nÃ¥got frÃ¥gande om det är ett problem? Ja det kan det vara, om det handlar om publik service som skall stÃ¥ oberoende och fristÃ¥ende. Men det är inget problem för deras klienter dÃ¥ det är självreglerande. Kanske, kanske inte. Ett orosmoln känns det som i alla fall.

4 trender delade Stina med sig av.

Trend 1: Generation C – En grupp som inte är Ã¥ldersgrupperad utan efter intresse

Trend 2: Det nya sociala tittandet – Man kommenterar sitt tittande, kommentarer pÃ¥ youtube tex. Tittandet växer över tid, att som innan se en sak pÃ¥ TV och sen inte fler gÃ¥nger finns inte längre. Nu kan man lägga upp ett klipp och sen lÃ¥ta det växa via delningar över tid.

Trend 3: Rättighetsorganisationer ställer krav – Organisationer som STIM kräver sin del av kakan. Här ser jag det stora hÃ¥let i den framställning som gjordes innan om den självreglerande marknaden och det fria Internet.

Trend 4: Linjär-TV visar intresse för Youtubeproduktioner – DÃ¥ menar man inte bara personer som jobbat med youtube klipp utan även själva produktionssättet och framställningen av klipp.

FrÃ¥n det fria rörliga mediet förflyttade jag mig vidare till ”SupervalÃ¥ret 2014 – Urholkad lokaljournalistik hotar demokratin” en diskussion om betydelsen av lokaljournalistik för att upprätthÃ¥lla demokratiska värderingar. Debatten blev snabbt ett pajkastande om vem som var viktigast för demokratin i Sverige. FrÃ¥n lokaltidningsredaktionen där man pÃ¥ ekonomiska grunder tvingas lägga ner mindre lokalkontor sÃ¥ hävdar man att man hotar demokratin och att mer resurser bör satsas för att upprätthÃ¥lla en god journalistisk standard. FrÃ¥n publik service sidan, SR och SVT, hävdar man att man gÃ¥r mot andra hÃ¥llet och etablerar sig pÃ¥ fler orter för att nÃ¥ längre. Lars Johansson, chefredaktör pÃ¥ HD, gjorde linel att lokaltidningarna var plankton som Ã¥ts upp av torskarna och makrillerna dvs de stora centrala medieproducenterna. Var tog grundfrÃ¥gan vägen egentligen? Det hela utvecklade sig till att bli en frÃ¥ga om vad som är journalistik och vad som framförallt är professionell journalistik. Ulf Wickbom som agerade moderator pÃ¥ debatten fällde en hel del syrliga och nedvärderande kommentarer om bloggare och twittrare som tror att dom kan skriva journalistiskt utan att ha en ”ordentlig” utbildning. Det är skrattretande och kanske ocksÃ¥ ett närmande mot pudelns kärna. SÃ¥ länge de etablerade medierna inte tar hänsyn till den nya generationens sätt att ta till sig information och sätt att producera och dela information sÃ¥ kommer man att fastna i ett gammalt förÃ¥ldrat sätt att producera nyheter. Det lär bli den stora faktorn till nedgÃ¥ngen för dessa medier.

”Sack the editors!”, David Crouch editor pÃ¥ Financial Times, pratade om Hersh argument om att editorerna i medierna hindrar information och nyhetsbevakningen. Hersh vill stänga allt och börja om frÃ¥n början med ett rent bord som inte är knutet till makten. Crouch väljer att dissekera hela argumentet och pratar länge och väl om att se pÃ¥ den tuffa arbetsbördan som editorerna stÃ¥r inför och att det kanske inte alltid är sÃ¥ lätt.

Kriskommunikation i sociala medier handlade ett pass om på cafescenen som hölls av JG Communication och var väldigt intressant och förberedande för alla som någonsin tänker sig att ikläda sig rollen som kommunikatör på ett eller annat sätt. En tydlig och fast plan för hur man hanterar risken för en kris alternativt en uppkommen kris är A och O. Det gäller att vara förberedd och ha en plan för varför man är med på sociala medier som företag. Att alla andra är det är inget svar på denna frågan, man måste skapa sig en egen plan och arbeta utefter den. Väljer man att exponera sig på sociala medier så gäller det också att se till så att man kan hantera det på ett bra sätt annars är risken stor att det blir till mer skada än nytta.

Sista passet för dagen blev en paneldebatt arrangerad av publicistklubben väst ”Hur bevakar vi Sverigedemokraterna?” Erik Blix ledde oss genom debatten som blev delad i dom olika grupperingarna 1-vi särbehandlar Sverigedemokraterna i medierna och 2 – vi särbehandlar inte Sverigedemokraterna i medierna. Medierna i detta fallet blev representerat av publik service monopolen SVT och SR. Inte helt förvÃ¥nande sÃ¥ tycker SVT/SR inte att man särbehandlar Sverigedemokraterna. Man känner att man uppfyller sin roll som opartisk oberoende journalist. Däremot tycker Statsvetaren Ulf Bjereld och författern Henrik Arnstad att vi gör det och det utifrÃ¥n lite olika infallsvinklar. Ulf hävdar att det ligger i sakens natur att Sverigedemokraterna särbehandlas sett till en överrepresentation av tex vÃ¥ldsinslag och främlingfientliga ställningstagande. Henrik Arnstad gÃ¥r djupare än sÃ¥ och knyter sin Ã¥sikt till hans studier över fascismen i Europa under 1900-talet och dess syn pÃ¥ mediebehandling.

En spännande debatt som publik service fick ta en återhållsam och försvarande ställning.

Vad kan man säga om dagen i Mediernas värld?

Det är ofrånkomligt att medievärlden beter sig som IT-industrin gjorde i slutet av 1900-talet. Det är fint att bjuda och skryta. Stort och flashigt skall det vara. De som tidigare stod och sålde tekniska IT-lösningar står nu och säljer medielösningar. Jag vill hävda att vi har samma utveckling idag som vi hade i industrialiseringens tider. När industrialisering tog fart skapades det en arbetsmarknad och ett kapitalistiskt synsätt om vi utgår från en marxistisk ståndpunkt. Borgarna i samhället växte sig starka och i samband med urbaniseringen växte en mediemarknad upp då man behövde dels upplysa och dels lära upp arbetarklassen. En period av mediemakt följer den makt som tidigare utgått från marknaden. Hur stor del av den mediemakten som indirekt styrdes och styrs av marknaden är en diskussion man dock kan ha. Det finns enligt min åsikt naturligtvis ett vinstintresse och maktintresse i dom stora familjernas ägande i medierna oavsett vad Lars Johansson från HD säger om de välviljande demokratiska åtaganden som deras ägare säger sig ha. Under slutet av 1900-talet blev IT en maktfaktor, säkert till stor del för att det stod för ett exkluderande. Det vill säga det var inte tillgängligt för alla eller för den delen ens begripligt. I takt med att den tekniska utecklingen har blivit var mans egendom har makten återigen förskjutits mot medieföretagen.

Mediedagarna 2014 i Göteborg var en trevlig upplevelse och jag hoppas att kunna komma på fler i framtiden. Det skall bli spännande att se utvecklingen och kanske få vara en allt större del av den.

 

Inga kommentarer ännu.

Kommentera